1 Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.
2 Av dem lär man känna vishet och förmaningoch att förstå kloka ord.
3 Av dem hämtar man förmaning till vist handlande,till rättfärdighet, rätt och redbarhet.
4 De ger enkla människor klokhet,de unga kunskap och omdöme.
5 Den vise hör dem och får ökad lärdomoch den förståndige inhämtar visa råd.
6 Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser,de visas ord och deras gåtor.
7 Att frukta Herrenär början till kunskap,men vishet och förmaning föraktas av dåren.
8 Hör, min son, din fars förmaning,förkasta inte din mors undervisning.
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvudoch en vacker kedja kring din hals.
10 Min son, om syndare lockar dig,så följ dem inte.
11 Om de säger: "Kom med oss,vi vill ligga på lur efter blod,gillra fällor för oskyldiga utan orsak.
12 Likt dödsriket vill vi sluka dem levande,fastän friska och sunda måste de fara ner i graven.
13 Allt dyrbart skall vi vinna,vi skall fylla våra hus med byte.
14 Dela du med oss vår lott,vi skall alla ha samma penningpung."
15 Min son, gå inte samma väg som de,håll din fot borta från deras stig.
16 Deras fötter skyndar till det som är ont,de hastar att utgjuta blod.
17 Det är meningslöst att breda ut nätetinför ögonen på fåglarna.
18 Men dessa ligger på lur efter sitt eget blod,de gillrar fällor för sina egna liv.
19 Så går det var och en som söker orätt vinning,sin egen herre berövar han livet.
20 Visheten ropar högt på gatan,på torgen låter hon sin röst höras.
21 I gathörnens buller predikar hon,där portarna i staden slås upptalar hon sina ord:
22 "Hur länge skall ni oförståndiga älska oförstånd,ni smädare njuta av att smädaoch ni dårar hata kunskap?
23 Vänd er till mig när jag varnar er.Se, jag skall låta min Ande flöda över er,jag skall låta er lära känna mina ord.
24 Ni vägrade lyssna när jag ropadeoch ingen brydde sig om att jag räckte ut min hand,
25 ni förkastade alla mina rådoch ville ej veta av mina varningar.
26 Därför skall också jag le när olycka drabbar er,och håna er när förskräckelse kommer över er,
27 när förskräckelse kommer som ett oväderoch olycka närmar sig som en storm,när nöd och ångest drabbar er.
28 Då skall de ropa till mig utan att få svar,de skall söka mig utan att finna mig.
29 Eftersom de hatade kunskapoch inte ville frukta Herren,
30 eftersom de inte ville veta av mitt rådoch föraktade alla mina varningar,
31 därför skall de äta sina gärningars fruktoch mättas av sina onda planer.
32 Ty de oförståndigas avfällighet skall döda democh dårarnas sorglöshet förgöra dem.
33 Men den som hör mig skall bo i trygghetutan att behöva frukta något ont."