1 Och jag lyfte upp ögonen och såg, och se, där var en man med ett mätsnöre i handen.
2 Då frågade jag: "Vart går du?" Han svarade: "Att mäta Jerusalem för att se hur brett och långt det skall bli."
3 Och se, ängeln som talade med mig kom fram, och en annan ängel kom emot honom.
4 Han sade till denne: "Skynda i väg och säg till den unge mannen: Jerusalem skall ligga som en obefäst plats, på grund av den stora mängd människor och djur som finns därinne.
5 Och jag själv, säger Herren, skall vara en mur av eld omkring staden, och jag skall vara härligheten därinne."
6 Upp, upp! Fly från landet i norr, säger Herren, ty som himlens fyra vindar har jag skingrat er, säger Herren.
7 Upp, Sion! Rädda dig, du som bor hos Babels dotter.
8 Ty så säger Herren Sebaot, han som för sin härlighets skull har sänt mig till hednafolken som har plundrat er: "Den som rör vid er, rör vid hans ögonsten.
9 Se, jag lyfter min hand mot dem, och de skall bli ett byte för sina slavar." Ni skall då förstå att Herren Sebaot har sänt mig.
10 Jubla och gläd dig, du Sions dotter, ty se, jag kommer och jag skall bo i dig, säger Herren.
11 Många hednafolk skall på den dagen sluta sig till Herren och bli mitt folk, och jag skall bo i dig. Du skall förstå att Herren Sebaot har sänt mig till dig.
12 Herren skall äga Juda som sin del i det heliga landet, och än en gång skall han utvälja Jerusalem.
13 Var stilla inför Herren, allt kött, ty han har trätt fram ur sin heliga boning.