1 När vi därför inte längre kunde härda ut, beslöt vi att ensamma stanna kvar i Athen,
2 och vi sände Timoteus, vår broder och Guds medarbetare i Kristi evangelium. Han skulle styrka och uppmuntra er i tron,
3 så att ingen skulle vackla under dessa lidanden. Ni vet själva att vi är bestämda till att utstå sådana.
4 Redan när vi var hos er, sade vi er i förväg att vi skulle få lida, och så har det också gått som ni vet.
5 När jag därför inte längre kunde härda ut, sände jag bud för att få veta hur det var med er tro. Kanske kunde det vara så att frestaren hade frestat er och vårt arbete varit förgäves?
6 Men nu har Timoteus kommit tillbaka från er, och han har gett oss goda nyheter om er tro och kärlek och berättat hur ni alltid tänker på oss och längtar efter att få träffa oss, liksom vi längtar efter er.
7 Så har vi genom er tro fått nytt mod när det gäller er, bröder, och det mitt i alla svårigheter och lidanden.
8 Nu lever vi, när ni står fasta i Herren.
9 Hur skall vi tillräckligt kunna tacka Gud för all den glädje som ni är för oss inför vår Gud?
10 Natt och dag ber vi mycket ivrigt om att få träffa er och ställa till rätta det som brister i er tro.
11 Måtte vår Gud och Fader själv och vår Herre Jesus leda vår resväg till er.
12 Och må Herren låta er växa till och överflöda i kärleken till varandra och till alla människor, så som även vår kärlek till er gör,
13 så att han styrker era hjärtan och gör er oförvitliga och heliga inför vår Gud och Fader, när vår Herre Jesus kommer med alla sina heliga.