1 Denne Melkisedek var konung i Salem och präst åt Gud, den Högste. Det var han som mötte Abraham, när denne kom tillbaka efter segern över kungarna, och Melkisedek välsignade honom.
2 Och Abraham gav honom tionde av allt. Melkisedek betyder för det första "rättfärdighetens konung", vidare "Salems konung", det vill säga "fridens konung".
3 Han står där utan far, utan mor och utan släktregister. Hans dagar har ingen början och hans liv har inget slut: han är lik Guds Son och förblir präst för evigt.
4 Se, hur stor han är. Det var åt honom som Abraham, vår stamfader, gav tionde av sitt bästa byte.
5 De av Levis söner som blir präster skall enligt lagen uppbära tionde av folket, alltså av sina bröder, fastän de härstammar från Abraham.
6 Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, uppbar tionde av Abraham och välsignade honom som ägde löftena.
7 Ingen kan förneka att det är den som är ringare som välsignas av den som är förmer.
8 I det ena fallet tar dödliga människor emot tionde, men i det andra fallet är det en som får vittnesbördet att han lever.
9 Ja, genom Abraham har på ett sätt också Levi, som får tionde, själv gett tionde,
10 ty som ofödd fanns han till i sin stamfaders kropp, när Melkisedek mötte denne.
11 Om nu fullkomlighet kunde vinnas genom den levitiska prästtjänsten - och på den grunden hade folket fått lagen - varför måste då en annan präst träda fram, en som Melkisedek, en som inte sägs vara lik Aron?
12 Ty om prästtjänsten ändras måste också lagen ändras.
13 Den som detta sägs om hörde till en annan stam, och från den har ingen gjort tjänst vid altaret.
14 Det är uppenbart att vår Herre har trätt fram ur Juda, men Mose har ingenting sagt om präster från denna stam.
15 Ännu tydligare är det, när en annan präst lik Melkisedek uppstår.
16 Han har inte blivit präst genom en lag som föreskriver jordisk härstamning, utan i kraft av ett oförstörbart liv.
17 Han får nämligen det vittnesbördet: "Du är präst för evigt på samma sätt som Melkisedek."
18 Så upphävs ett tidigare bud, eftersom det var svagt och till ingen nytta.
19 Lagen åstadkom ju inte något fullkomligt. Men ett bättre hopp har kommit, och genom det träder vi fram inför Gud.
20 Detta skedde inte utan ed. De andra blev präster utan någon ed,
21 men Jesus har blivit det genom en ed av den som sade till honom: "Herren har svurit och skall inte ångra sig: Du är präst för evigt".
22 Så är också det förbund som Jesus har gått i borgen för mycket bättre.
23 De andra prästerna måste bli fler och fler, därför att döden hindrade dem att stå kvar i tjänst.
24 Men eftersom Jesus lever för evigt, har han ett prästämbete som varar för evigt.
25 Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.
26 En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna.
27 Han måste inte som dessa överstepräster bära fram offer, en dag varje år, först för sina egna synder och sedan för folkets. Detta gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv.
28 Ty lagen insätter svaga människor till överstepräster, men det ord som bekräftades med ed och kom senare än lagen insätter Sonen, som är fullkomlig för evigt.