18 Men nu har Gud placerat lemmarna i kroppen, var och en så som han ville.
19 Om allt var en lem, vad blev det då av kroppen?
20 Nu är emellertid lemmarna många, men en enda kropp.
21 Ögat kan inte säga till handen: "Jag behöver inte dig," eller huvudet till fötterna: "Jag behöver inte er."
22 Tvärtom, de av kroppens lemmar som anses svagast är oumbärliga.
23 Och de lemmar i kroppen vi anser mindre hedersamma tilldelar vi större heder, och dem vi blygs för klär vi med större anständighet,
24 medan våra anständiga lemmar inte har behov av det. Men Gud har fogat samman kroppen och gett det som är oansenligt särskild heder,