1 Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag förkunnade för er, det som ni tog emot och vars grund ni står på.
2 Genom det blir ni också frälsta, om ni håller fast vid det budskap som jag förkunnade för er. Annars kom ni till tro förgäves.
3 För jag förmedlade till er det väsentligaste som jag hade mottagit: Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna.
4 Och han blev begravd. Och han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna.
5 Och han visade sig för Kefas och sedan för de tolv.
6 Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid samma tillfälle, de flesta ännu vid liv, medan några är insomnade.
7 Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna.
8 Allra sist visade han sig också för ett missfoster som mig.
9 För jag är den ringaste av apostlarna, ovärdig att kallas apostel eftersom jag har förföljt Guds församling.
10 Men genom Guds nåd är jag den jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves. Jag har arbetat mer än någon av dem, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig.
11 Om det än gäller mig eller de andra, detta predikar vi och detta har ni kommit till tro på.
12 Men om det förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några av er påstå att det inte finns någon uppståndelse från de döda?
13 Om det inte finns någon uppståndelse från de döda har inte heller Kristus uppstått.
14 Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan grundlös och likaså er tro.
15 Då står vi där som falska vittnen om Gud eftersom vi har vittnat mot Gud, att han uppväckte Kristus, som han ju inte har uppväckt om nu döda inte uppstår.
16 För om inga döda uppstår har inte heller Kristus uppstått.
17 Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro tomhet och ni är ännu kvar i era synder.
18 Då har även de som insomnat i Kristus gått förlorade.
19 Om det bara är för detta livet vi har satt vårt hopp till Kristus, då är vi de mest ynkliga av alla människor.
20 Men nu har Kristus uppstått från de döda som den förste av de insomnade.
21 För eftersom döden kom genom en människa, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa.
22 För liksom i Adam alla dör, så ska också i Kristus alla göras levande.
23 Men var och en i sin ordning: först Kristus, och sedan vid hans ankomst de som tillhör honom.
24 Därefter kommer slutet då han överlämnar riket åt Gud Fadern, efter att han avlägsnat varje välde och varje makt och kraft.
25 För han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter.
26 Den siste fienden att avlägsnas är döden,
27 för Gud har lagt allt under hans fötter. Men när det heter att "allt" är lagt under honom är förstås Gud undantagen, han som har lagt allt under Kristus.
28 Och när allt har lagts under honom ska Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, för att Gud ska bli allt i alla.
29 Vad ska annars de göra som döper sig för de döda? Om döda inte alls uppstår, varför döper man sig då för dem?
30 Och varför utsätter vi oss för faror varje stund?
31 Bröder, så sant som ni är min stolthet i Kristus Jesus vår Herre - jag dör varje dag.
32 Om jag trott som folk i allmänhet när jag kämpade mot vilddjuren i Efesos, vad hade det tjänat till? Om de döda inte uppstår, låt oss äta och dricka, för i morgon dör vi.
33 Far inte vilse. "Dåligt sällskap fördärvar god moral."
34 Skärp till er på allvar och sluta synda! För några av er är helt okunniga om Gud. Det säger jag till er skam.
35 Nu undrar någon: Hur uppstår de döda? Vad för slags kropp har de när de kommer?
36 Tanklösa människa. Det du sår får inte liv om det inte dör.
37 Och det du sår är inte den planta som kommer upp, utan ett naket korn, av vete eller något annat frö.
38 Men Gud ger det en gestalt efter sin vilja, och varje frö får sin egen gestalt.
39 Allt kött är inte av samma slag. Det är skillnad mellan människors, tamdjurs, fåglars och fiskars kött.
40 Det finns även himmelska kroppar och jordiska kroppar. Men de himmelska har sin härlighet, de jordiska en annan.
41 Solen och månen och stjärnorna har var sin härlighet, och stjärna skiljer sig från stjärna i härlighet.
42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det sås en förgänglig kropp, det uppstår en oförgänglig.
43 Det sås i vanära, det uppstår i härlighet. Det sås i svaghet, det uppstår i kraft.
44 Det sås en fysisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Om det finns en fysisk kropp så finns det också en andlig.
45 Och så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande.
46 Men det andliga kom inte först, utan det fysiska. Därefter det andliga.
47 Den första människan var av stoft från jorden. Den andra människan är från himlen.
48 De som är av stoft, är lika den som var av stoft. Och de som är himmelska, är lika den som är från himlen.
49 Och liksom vi har burit avbilden av människan från stoft, ska vi också bära avbilden av honom från himlen.
50 Men jag säger er detta, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike. Inte heller kan det förgängliga ärva det oförgängliga.
51 Lyssna, jag säger er en hemlighet: vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas,
52 i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista trumpetens ljud. För trumpeten ska ljuda och de döda ska uppstå till oförgänglighet, och vi ska förvandlas.
53 Detta förgängliga måste nämligen iklädas oförgänglighet och detta dödliga iklädas odödlighet.
54 Men när detta förgängliga har iklätts oförgänglighet och detta dödliga iklätts odödlighet, då fullbordas det skrivna ordet: Döden är uppslukad och besegrad.
55 Död, var är din seger? Död, var är din udd?
56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
57 Men vi tackar Gud som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
58 Mina kära bröder, stå därför orubbligt fasta, och arbeta alltid hängivet för Herren, då ni vet att ert arbete i Herren inte är förgäves.