9 För vårt vetande har gränser och profeterandet har gränser.
10 Men när det fullkomliga kommer ska det som har gränser få ett slut.
11 När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Då jag blev man, lade jag bakom mig det barnsliga.
12 Nu ser vi en dunkel spegelbild, men då ska vi se ansikte mot ansikte. Nu har mitt vetande gränser, men då ska min kunskap bli fullständig, så som Guds kunskap om mig.
13 Nu består tro och hopp och kärlek, dessa tre, men störst av dem är kärleken.