7 Så äran tillhör er som tror. Men för dem som inte tror har stenen som byggnadsarbetarna förkastade blivit en hörnsten,
8 och en sten de snavar på och en klippa till anstöt. De snavar eftersom de inte lyder ordet. Så var även bestämt om dem.
9 Men ni är ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk, för att ni ska tillkännage hans väldiga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt överväldigande ljus.
10 Ni som förr inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som inte fick barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.
11 Älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster: ge inte efter för begären från er fallna natur som för krig mot själen.
12 Uppför er väl bland folken, så att de som anklagar er för att vara kriminella ser allt gott ni gör och prisar Gud den dag han besöker dem.
13 Underordna er all samhällsordning för Herrens skull. Det kan gälla kejsaren som högste härskare,