1 Jag som är medäldste och vittne till Kristi lidande och som ska få del av den härlighet som kommer att uppenbaras, uppmanar nu de äldste bland er:
2 var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan av fri vilja, så som Gud vill, inte av girighet utan av hängivenhet.
3 Ni ska inte härska över dem ni har fått ansvaret för, utan var föredömen för hjorden.
4 Och när den högste Herden uppenbaras ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.
5 Och ni yngre män, underordna er de äldste. Och ni allesammans, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud är de högmodigas motståndare, men de ödmjuka skänker han nåd.
6 Därför ska ni ödmjuka er under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne.
7 Kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.
8 Var sansade och vaksamma. Er fiende djävulen stryker omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.
9 Gör motstånd mot honom, starka i tron. Ni vet att era bröder här i världen fullbordar samma lidanden.
10 Efter att ni en kort tid har lidit ska all nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, fullända er, stödja och styrka er, och göra er orubbliga.
11 Hans är makten i evighet. Amen.
12 Genom Silvanus, som jag håller för en trofast broder, har jag i korthet skrivit för att trösta och förmana er, och för att intyga att detta är Guds sanna nåd som ni ska stå fasta i.
13 Församlingen i Babylon, utvald liksom ni, hälsar till er. Så gör även min son Markus.
14 Hälsa varandra med kärlekens kyss. Fred till alla er som är i Kristus.