7 Det var jag som höll tillbaka regnet för ernär det ännu var tre månader till skörden.Jag lät det regna över en stadmen inte över en annan,den ena åkern fick regn,den andra blev utan och förtorkade.
8 Från stad efter stad kom man stapplandetill en enda stad för att få vatten,men ingen kunde släcka sin törst.Dock vände ni inte åter till mig,säger Herren.
9 Jag lät er säd drabbas av rost och sot,jag lät trädgårdar och vinberg förtorka,era fikonträd och olivträd åt gräshopporna upp.Dock vände ni inte åter till mig,säger Herren.
10 Jag sände pest bland er som i Egypten,jag dräpte era unga män med svärd,era hästar blev tagna som byte.Likstanken från era lägerlät jag stiga er i näsan.Dock vände ni inte åter till mig,säger Herren.
11 Jag sände ödeläggelse bland er,som när Sodom och Gomorra lades öde,ni blev som en brand ryckt ur elden.Dock vände ni inte åter till mig,säger Herren.
12 Därför skall jag låta förbannelsen drabba dig, Israel,jag skall göra detta med dig.Därför, Israel, bered dig att möta din Gud!
13 Ty se:Han som formar bergen och skapar vinden,som förkunnar sina planer för människan,som låter mörkret bli morgonrodnadoch går fram över jordens höjder —Herren, härskarornas Gud, är hans namn.