1 Här återges den skrift som författades i Babylon av Baruk, son till Neria, son till Machseja, son till Sidkia, son till Hasadja, son till Hilkia,
2 under det femte året, den sjunde dagen i månaden, den dag då kaldeerna hade erövrat Jerusalem och bränt ner staden.
3 Denna skrift läste Baruk upp för kung Jekonja av Juda, Jojakims son, och för hela folket som samlades till uppläsningen,
4 för stormännen, kungasönerna och de äldste och för hela folket, höga och låga, alla som bodde i Babylon vid floden Sud.
5 De grät och fastade och bad till Herren,
6 och alla skänkte vad de kunde till en insamling. Pengarna
7 skickade de till Jerusalem: till översteprästen Jojakim, son till Hilkia, son till Shallum, till de andra prästerna och alla dem som befann sig i Jerusalem tillsammans med Jojakim.