29 Ty han som har lagt olyckorna på erskall sända er räddningen och den eviga glädjen.
30 Fatta mod, Jerusalem, han som gav dig ditt namn skall trösta dig.
31 Ve dem som plågade dig och gladdes åt ditt fall,
32 ve de städer där dina barn fick göra slavtjänst, ve henne som tog dina söner!
33 Ty liksom hon gladdes åt ditt fall och jublade över din förnedring, så skall hon själv få sitta övergiven och sörja.
34 Jag skall beröva henne glädjen över hennes myllrande folkmassor, och hennes övermod skall vändas i sorg.
35 Eld från den Evige skall bränna henne i långa tider, och hon skall bebos av demoner för all framtid.