8 Sextio är drottningarna,åttio är bihustrurnaoch oräkneliga de unga kvinnorna.
9 Men hon är en enda,min duva, min fulländade,den enda för sin mor,fullkomlig för den som fött henne.Flickorna ser henne och prisar henne lycklig,hon hyllas av drottningar och bihustrur:
10 »Vem är hon som strålar som morgonrodnaden,skön som den vita månen,fullkomlig som den heta solen,skrämmande som stjärnornas här?«
11 Jag gick ner till valnötslundenför att se det knoppas i dalen,för att se om vinstocken skjutit skott,om granatträden gått i blom.
12 [---]