2 De ropar till mig: »Min Gud!Vi israeliter känner dig.«
3 Israel har förkastat det goda,fienden skall förfölja honom.
4 De väljer kungar mot min viljaoch furstar jag inte känns vid.Av sitt silver och sitt guldhar de gjort sig avgudartill sitt eget fördärv.
5 Förkastlig är er tjurkalv, samarier!Min vrede flammar mot dem.Hur länge skall de hålla på med sin orenhet?
6 Vad har Israel med kalven att skaffa?Den har en hantverkare gjort,den är inte en gud.Samariens kalv skall slås i stycken.
7 Vind sår de,storm skördar de.Växande gröda har de inte,det som spirar ger inte mjöl,och ger det något slukas det av främlingar.
8 Israel är uppslukat,ses nu bland folkensom ett värdelöst kärl.