2 Men Judit sade: »Jag vill inte äta av detta, ty jag vill undvika att synda. Jag kommer att få av det jag själv har tagit med mig.«
3 Holofernes svarade: »Men om ditt förråd tar slut, varifrån skall vi då få samma sorts mat att ge dig? Här bland oss finns ju ingen av ditt folk.«
4 Då sade Judit till honom: »Så sant du lever, herre, din tjänarinna kommer inte att förbruka sitt förråd innan Herren har förverkligat sin plan med hjälp av hennes hand.«
5 Holofernes män förde henne nu till hennes tält, och hon sov där under midnattstimmarna. Fram mot gryningen steg hon upp
6 och lät hälsa Holofernes: »Herre, din tjänarinna ber dig ge order om att hon får gå ut för att be.«
7 Och Holofernes beordrade livvakten att inte hindra henne.Hon stannade i lägret i tre dagar, och varje natt gick hon ut till ravinen vid Baityloua och badade i källan inom lägrets område.
8 När hon steg upp ur vattnet bad hon Herren, Israels Gud, att leda henne på den väg som skulle upprätta hans folks storhet.