1 Men nu — rista sorgmärken på din kropp!De har satt oss under belägring,med käppar slår deIsraels hövding i ansiktet.
2 Men från dig, Betlehem i Efrata,så obetydlig bland Judas släkter,skall jag låta en härskare över Israel komma,en som leder sin härkomst från forntiden,från det längesedan förflutna.
3 Ja, folket skall vara utlämnattill dess hon som skall föda har fött.Då skall de som är kvar av hans bröderåtervända till Israels folk.
4 Han skall träda fram som herde med Herrens krafti Herrens, sin Guds, höga namn,och folket skall bo i trygghet,nu då han blir ärad över hela jorden.
5 Han skall vara fredens herre.Om assyrierna kommer till vårt landoch tränger in i våra borgar,ställer vi emot dem sju herdar,åtta män av furstlig rang,
6 och de skall valla Assyrien med svärd,Nimrods land med dragna vapen.Han skall rädda oss från assyrierna,om de kommer till vårt landoch tränger in på vår mark.
7 De som är kvar av Jakobmitt i folkslagens kretsskall vara som daggen från Herren,som en regnskur över gräset:den väntar inte på människor,dröjer inte för dödligas skull.
8 De som är kvar av Jakob bland folkenmitt i folkslagens kretsskall vara som ett lejon bland djuren i skogen,som ett vilddjur i fårhjorden:när det störtar fram och slår och riverkan ingen rädda dess byte.
9 Må du lyfta din hand mot dina fiender,må alla dina motståndare förintas.
10 Den dagen, säger Herren,förintar jag alla hästar du haroch förstör dina stridsvagnar.
11 Jag förintar städerna i ditt landoch raserar alla dina fästningar.
12 Jag förintar trolldomen du bedriver,teckentydare skall inte finnas hos dig mer.
13 Jag förintar dina gudabilder och dina stoder,du skall inte mer tillbe dina händers verk.
14 Jag rycker upp dina asherapålaroch utplånar dina beläten.
15 I raseri och vrede tar jag hämndpå de övermodiga som inte har lytt.