8 han som har gett Petrus kraft att vara apostel bland de omskurna har också gett mig kraft att vara det bland hedningarna.
9 Och när de förstod vilken nåd jag hade fått — det var Jakob, Kefas och Johannes, dessa som ansågs vara pelarna — räckte de mig och Barnabas handen som tecken på vår samhörighet. Vi skulle gå ut till hedningarna och de till de omskurna.
10 Dock skulle vi tänka på deras fattiga, och det har jag verkligen lagt mig vinn om.
11 Men när Kefas kom till Antiochia vände jag mig öppet mot honom. Han hade ju dömt sig själv.
12 Ty innan det kom några från Jakob brukade han äta tillsammans med hedningarna, men när de hade kommit ville han inte vara med längre utan drog sig undan av fruktan för dem som höll fast vid omskärelsen.
13 Samma hyckleri gjorde sig också de andra judarna skyldiga till, så att till och med Barnabas drogs med.
14 Men när jag såg att de avvek från sanningen i evangeliet sade jag till Kefas i allas närvaro: »Om du som är jude kan leva på hedningarnas vis i stället för på judarnas, varför vill du då tvinga hedningarna att göra sig till judar?«