1 Jag menar så här: så länge en arvtagare är omyndig är det ingen skillnad mellan honom och en slav, fast han är ägare till alltsammans.
2 Han har förmyndare och förvaltare över sig ända fram till den dag hans far har bestämt.
3 På samma sätt med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under de kosmiska makterna.
4 Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen,
5 för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt.
6 Och eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar: »Abba! Fader!«
7 Alltså är du inte längre slav, utan son. Och är du son har Gud också gjort dig till arvtagare.
8 Förut, när ni ännu inte kände Gud, var ni slavar under gudar som i verkligheten inte är några gudar.
9 Men nu när ni känner Gud, eller rättare, när Gud känner er, hur kan ni nu vända tillbaka till dessa svaga och ömkliga makter och vilja bli deras slavar igen?
10 Ni håller ju så noga räkning på dagar och månader och särskilda tider och år!
11 Jag är rädd att jag har slitit förgäves för er.
12 Jag ber er, bröder: bli som jag när jag nu har blivit som ni. Ni har aldrig gjort mig något ont.
13 Ni vet att det var på grund av sjukdom som jag första gången kom att förkunna evangeliet för er.
14 Min kroppsliga svaghet frestade er inte till förakt eller motvilja, utan ni tog emot mig som en ängel från Gud, ja, som Kristus Jesus.
15 Var är er hänförelse nu? Jag kan intyga att ni gärna skulle ha rivit ut era ögon och gett dem åt mig.
16 Har jag blivit er fiende genom att säga er sanningen?
17 De som så ivrigt intresserar sig för er gör det inte i god avsikt. De vill skilja oss åt för att ni skall intressera er för dem.
18 Det ivriga intresset för er är gott om avsikten är god — alltid och inte bara när jag är hos er,
19 mina barn, som jag än en gång måste föda med smärta tills Kristus har förkroppsligats i er.
20 Om jag bara var hos er nu, så att jag kunde slå an den rätta tonen — jag vet mig ingen råd med er.
21 Svara mig, ni som vill stå under lagen: har ni inte hört vad lagen säger?
22 Där står skrivet att Abraham fick två söner, en med sin slavinna och en med den fria kvinnan.
23 Men hans son med slavinnan var född efter naturens ordning, sonen med den fria kvinnan tack vare ett löfte.
24 Häri ligger en djupare innebörd: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slavar, det är Hagar.
25 Sinai är ett berg i Arabien men svarar mot det nuvarande Jerusalem, som ju lever i slaveri tillsammans med sina barn.
26 Men det Jerusalem som finns i himlen är fritt; det är vår moder,
27 som det står skrivet: Jubla, du ofruktsamma som aldrig har fått barn, brist ut i glädjerop, du som aldrig känt födslovåndor, ty den ensamma får många barn, fler än den som har en man.
28 Ni, bröder, är löftets barn, liksom Isak.
29 Den gången förföljde han som var född efter naturens ordning den andre som var född på ett andligt sätt, och så är det också nu.
30 Och skriften säger: Driv bort slavinnan och hennes son. Slavinnans son skall inte ärva tillsammans med den fria kvinnans son.
31 Alltså, bröder, är vi inte barn till en slavinna utan till den fria kvinnan.