13 Eder hafver ingen frestelse ännu påkommit, utan den mennisklig är; men Gud är trofast, som icke låter eder frestas öfver edra förmågo; utan gör med frestelsen en utgång, så att I kunnen dragat.
14 Derföre, mine käreste, flyr ifrån afgudadyrkan.
15 Jag talar såsom med förståndigom; betrakter I hvad jag säger:
16 Välsignelsens kalk, den vi välsigne, är icke han Christi blods delaktighet? Det brödet, som vi bryte, är icke det Christi lekamens delaktighet?
17 Ty det är ett bröd; så äre vi månge en lekamen, efter vi alle af eno bröde delaktige äre.
18 Ser på Israel efter köttet; de som äta offren, äro de icke delaktige af altaret?
19 Hvad skall jag då säga: Är afguden något? Eller är det något, som afgudom offras? Nej.