1 Och jag, käre bröder, kunde icke tala med eder, såsom med andeligom, utan såsom med köttsligom, såsom med barnom i Christo.
2 Mjölk hafver jag gifvit eder dricka, och icke mat; ty I förmåtten det icke; ej heller ännu förmågen.
3 Fördenskull I ären ännu köttslige; ty medan ibland eder är nit, och kif, och tvedrägt, ären I icke då köttslige, och vandren efter menniskosätt?
4 Ty då en säger: Jag är Paulisk, och den andre säger: Jag är Apollisk; ären I icke då köttslige?
5 Ho är nu Paulus, ho är Apollos, annat än tjenare, genom hvilka I hafven anammat tron, och dock som Herren hafver hvarjom och en om gifvit?
6 Jag hafver plantat, Apollos hafver vattnat; men Gud hafver gifvit växten.
7 Så är nu han intet, som plantar; icke heller han, som vattnar, utan Gud, som växten gifver;
8 Men den som plantar, och den som vattnar, den ene är som den andre; men hvar och en skall få sin lön efter sitt arbete.
9 Ty vi äre Guds medhjelpare; I ären Guds åkerverk, Guds byggning.
10 Jag, af Guds nåde, som mig gifven är, hafver lagt grundvalen, såsom en vis byggomästare, en annar bygger deruppå; men hvar och en se till, huru han bygger deruppå.
11 Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som lagder är, hvilken är Jesus Christus.
12 Hvar nu någor bygger på denna grund guld, silfver, ädla stenar, trä, hö, strå;
13 Så varder hvars och ens verk uppenbart; ty dagen skall görat klart, hvilken i elden uppenbar varder; och hurudana hvars och ens verk är, det skall elden bepröfva.
14 Varder någors verk blifvandes, som han deruppå byggt hafver, så får han lön.
15 Men varder någors verk förbrändt, så varder han straffad; men han sjelfver varder salig, dock såsom genom eld.
16 Veten I icke, att I ären Guds tempel, och att Guds Ande bor i eder?
17 Hvilken Guds tempel förderfvar, honom skall Gud förderfva; ty Guds tempel är heligt, hvilket I ären.
18 Ingen bedrage sig sjelf. Hvilken ibland eder låter sig tycka att han är vis, han varde galen i denna verld, att han må varda vis.
19 Ty denna verldenes vishet är galenskap för Gudi; efter som skrifvet är: Han griper de visa uti deras klokhet;
20 Och åter: Herren vet de visas tankar, att de äro fåfängelige.
21 Så berömme sig ingen af menniskor; allt är det edart;
22 Vare sig Paulus, eller Apollos, vare sig Cephas, eller verlden, vare sig lifvet, eller döden, vare sig det nu är, eller det komma skall; allt är det edart.
23 Men I ären Christi; och Christus är Guds.