1 Om de andeliga gåfvor vill jag, käre bröder, icke fördölja eder.
2 I veten, att I hafven varit Hedningar, och gått till de stumma afgudar, efter som I förförde voren.
3 Derföre gör jag eder vetterligit, att ingen förbannar Jesum, som genom Guds Anda talar; och ingen kan kalla Jesum en Herra, utan genom den Helga Anda.
4 Gåfvorna äro mångahanda; men Anden är en.
5 Och ämbeten äro mångahanda; men Herren är en.
6 Och krafterna äro mångahanda; men Gud är en, som allt verkar i allom.