32 Hafver jag efter menniskomening uti Epheso stridt med vilddjur; hvad hjelper mig det, om de döde icke uppstå? Låt oss äta och dricka; ty i morgon måste vi dö.
33 Låter icke förföra eder; ondt snack förkränker goda seder.
34 Vaker upp rätteliga, och synder icke; ty somlige veta intet af Gudi; till blygd säger jag eder detta.
35 Måtte nu någor säga: Huru skola de döde uppstå? Och med hurudana lekamen skola de komma?
36 Du dåre, det du sår, det får icke lif, utan det blifver dödt.
37 Och det du sår, är ju icke den kroppen som varda skall, utan ett blott korn, nämliga hvete, eller annat sådant.
38 Men Gud gifver thy en kropp, såsom han vill, och hvarjo och eno af sädene sin egen kropp.