1 Så varer nu Guds efterföljare, såsom älskelige barn.
2 Och vandrer i kärlekenom, såsom ock Christus hafver älskat oss, och utgifvit sig sjelf för oss till gåfvo och offer, Gudi till en söt lukt.
3 Boleri och all slemhet, eller girighet låter ibland eder icke ens nämnda varda, såsom helgon tillhörer;
4 Och slem ord, eller gäckeri, eller skämt som icke höfves; utan heldre tacksägelse.
5 Ty I skolen veta, att ingen bolare, eller oren, eller giriger, hvilken är en afgudadyrkare, hafver arfvedel uti Christi och Guds rike.
6 Låter eder ingen förföra med fåfäng ord; ty för sådana plägar Guds vrede komma öfver otrones barn.
7 Derföre varer icke deras stallbröder.
8 Ty I voren fordom mörker, men nu ären I ljus i Herranom; vandrar såsom ljusens barn.
9 Ty Andans frukt är uti all godhet, och rättfärdighet, och sanning.
10 Och pröfver hvad Herranom täckt är.
11 Och hafver ingen delaktighet med de onyttiga mörksens verk; utan straffer dem heldre.
12 Ty hvad hemliga af dem sker, det är ock skamligit att säga.
13 Men allt detta varder uppenbart, när det af ljuset straffadt varder; ty allt det uppenbart varder, det är ljus.
14 Derföre säger han: Vaka upp, du som sofver, och statt upp ifrå de döda, så varder Christus dig upplysandes.
15 Så ser nu till, huru I vandren visliga; icke som de ovise, utan som vise.
16 Och skicker eder efter tiden; ty tiden är ond.
17 Derföre, varer icke oförståndige, utan förståndige hvad Herrans vilje är.
18 Och dricker eder icke druckna af vin, af hvilko ett oskickeligit väsende kommer; utan uppfyllens af den Helga Anda;
19 Talande emellan eder i psalmer, och lofsånger, och andeliga visor; sjungandes och spelandes Herranom uti edor hjerta;
20 Alltid tacksägandes Gudi och Fadrenom för hvar man, uti vårs Herras Jesu Christi Namn;
21 Ymsom underdånige, den ene dem andra, i Guds räddhåga.
22 Hustrurna vare sina män underdåniga, såsom Herranom.
23 Ty mannen är hustruns hufvud; såsom ock Christus är församlingenes hufvud; och han är ock sins kropps helsa.
24 Såsom nu församlingen är underdånig Christo, så skola ock hustrurna uti all ting vara sina män underdåniga.
25 I män, älsker edra hustrur, såsom ock Christus älskade församlingen, och hafver utgifvit sig sjelf för henne;
26 På det han henne helga skulle, och hafver gjort henne rena i vattnsens bad, genom ordet;
27 På det han skulle beställa sig sjelf ena församling, den härlig är, den ingen fläck eller skrynko hafver, eller annat sådant; utan att hon skulle vara helig och ostraffelig.
28 Så skola ock männerne älska sina hustrur, såsom sina egna kroppar. Den sina hustru älskar, han älskar sig sjelf.
29 Ty ingen hafver någon tid hatat sitt eget kött; utan heldre föder och fordrar det, såsom ock Herren församlingen;
30 Ty vi äre ledamöter af hans kropp, af hans kött, och af hans benom.
31 Fördenskull skall menniskan öfvergifva sin fader och moder, och blifva vid sin hustru, och af tvåm varder ett kött.
32 Denna hemlighet är stor; men jag talar om Christo och församlingen.
33 Dock ock I, hvar i sin stad, älske sina hustru, såsom sig sjelf; men hustrun hafve mannen i vördning.