1 En vilodag lite senare vandrade Jesus och hans efterföljare genom några sädesfält. Och efterföljarna var hungriga och började rycka av ax och äta.
2 Men några fariseer fick se det och protesterade: "Titta vad de gör! Det är ju förbjudet enligt Moses lag att skörda på vilodagen."
3 Då sa Jesus till dem: "Har ni aldrig läst vad kung David gjorde när han och hans följeslagare blev hungriga?
4 Han gick in i Guds hus, och både han och hans män åt av det speciella bröd som bara prästerna får äta. De bröt också mot lagen.
5 Och har ni aldrig läst i lagen att prästerna som tjänstgör i templet får arbeta på vilodagen?
6 Men jag försäkrar er, att här finns en som är större än templet!
7 Om ni förstod vad som menas med orden: 'Jag vill hellre att ni visar varandra kärlek, än att ni offrar till mig', så skulle ni inte döma dem som är oskyldiga.
8 För jag, Människosonen, har rätt att avgöra vad som är tillåtet på vilodagen."
9 Sedan gick Jesus vidare och kom in i deras synagoga,
10 och där fick han se en man som hade en vanställd hand. Fariseerna frågade honom då: "Tillåter Moses lag att man botar någon på vilodagen?" De hoppades naturligtvis att han skulle svara "ja", så att de skulle få något att anklaga honom för.
11 Men han svarade: "Om någon av er har ett får och det faller i en grop på vilodagen, griper han då inte tag i det och drar upp det redan samma dag? Självklart gör han det!
12 Tänk då på hur mycket mer värd en människa är, än ett får! Det är alltså tillåtet att göra gott på vilodagen."
13 Sedan sa han till mannen: "Räck fram din hand." Och när mannen gjorde det, blev handen frisk igen och lika stark som den andra!
14 Men fariseerna gick ut och började göra upp planer på hur de skulle få Jesus arresterad och dödad.
15 När Jesus fick reda på detta, drog han sig bort därifrån. Många människor följde efter honom, och han botade alla sjuka bland dem,
16 men för att inte väcka misstankar om vem han var, förbjöd han dem strängt att berätta om det.
17 Genom detta blev det verklighet som Gud sagt genom profeten Jesaja:
18 "Detta är min utvalda tjänare! Han är min älskade, mitt hjärtas glädje. Jag ska fylla honom med min Ande, och han ska förklara för folken vad rättvisa är.
19 Han griper inte till våld eller skriker, hans röst ska inte höras på gatorna!
20 Han slår inte ner de svaga eller släcker det hopp som tynar. En dag ska han låta rättvisan segra.
21 Han ska vara världens hopp."
22 Sedan förde man till honom en besatt man som var både blind och stum. Och Jesus botade honom, så att han kunde se och tala.
23 Folk blev alldeles häpna, och sa: "Kanske Jesus ändå är den som ska ärva kung Davids tron?"
24 Men när fariseerna fick höra om undret, sa de: "Han driver säkert ut de onda andarna med hjälp av Satan, de onda andarnas härskare."
25 Jesus, som förstod vad fariseerna tänkte, sa då till dem: "Ett rike där man strider mot varandra går under, och en stad eller en familj där man strider mot varandra upphör snart att existera.
26 Om Satan därför driver ut sina egna onda andar, då strider han ju mot sig själv. Hur ska han då kunna fortsätta att styra sitt rike?
27 Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Satan, vilken kraft använder då era egna anhängare när de driver ut dem? Kanske de kan svara på era anklagelser!
28 Men om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har ju Gud kommit för att regera bland er.
29 Så här är det: Satan är som en stark man, och vill man gå in i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger, måste man första binda honom. Sedan kan man gå in och plundra hans hus.
30 Den som inte är för mig är emot mig, och den som inte hjälper mig i mitt arbete, han motarbetar mig.
31 Jag varnar er därför: All synd och hädelse kan förlåtas, utom hädelse mot Guds heliga Ande. Det är en oförlåtlig synd.
32 Den som säger något mot mig, Människosonen, kan få förlåtelse, men den som säger något mot Guds heliga Ande, kommer aldrig att bli förlåten, vare sig i den här världen eller i den kommande.
33 Ett träd känns igen på sin frukt. Antingen är trädet bra och då bär det bra frukt, eller är det dåligt och då bär det dålig frukt.
34 Ni huggormsyngel! Hur skulle ni som är onda kunna säga något gott? Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av.
35 En god människas ord visar på den godhet som bor i hennes hjärta, medan en ond människas ord avslöjar det onda inom henne.
36 Jag säger er, att på domens dag ska ni få stå till svars för varje onyttigt ord ni har talat.
37 De ord ni talar nu ska avgöra ert öde då. Antingen kommer ni att frias genom dem, eller att dömas genom dem."
38 En dag kom några av laglärarna, tillsammans med fariseerna, och bad att få se ett tecken som skulle bevisa att Jesus verkligen var Messias, den utlovade kungen.
39 Men Jesus svarade: "Detta onda och gudlösa släkte kräver ett tecken, men det enda tecken de ska få se är det som hände med profeten Jona.
40 På samma sätt som Jona var i den stora fisken i tre dygn, kommer jag, Människosonen, att vara i jordens inre i tre dygn.
41 Invånarna i Nineve ska på domens dag uppstå från de döda tillsammans med er och döma er, för de övergav sitt onda levnadssätt och vände sig till Gud när de hörde Jona framföra Guds budskap. Men här finns en som är större än Jona, och ni vägrar att tro på honom.
42 Också Söderns drottning ska på domens dag träda fram som vittne mot detta släkte och döma dem. Hon kom ju från ett avlägset land för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns en som är större än Salomo, och ni vägrar att tro på honom.
43-45 Detta onda släkte kommer att drabbas av samma öde som många besatta gör: När en ond ande drivs ut ur en människa, irrar den oroligt omkring i öknen och letar efter ett nytt offer. Hittar den då ingen säger den: 'Jag vänder tillbaka till den människa jag kom ifrån.' Och när den gör det och finner hennes hjärta tomt, rent och iordningställt, letar den reda på sju andar till, ännu värre än den själv. Tillsammans tar de sedan kontrollen över människan, och hon får det långt värre än hon hade det förut."
46-47 Medan Jesus fortfarande talade till folket kom hans mamma och bröder dit och ville prata med honom, men de stannade utanför huset. Någon sa till honom: "Din mamma och dina bröder står här utanför och vill träffa dig."
48 Men han svarade: "Min mamma och mina bröder! Vilka är det?"
49 Sedan pekade han på sina efterföljare och sa: "Det här är min mamma och mina bröder.
50 Var och en som lyder min Far i himlen är min bror, min syster och min mamma!"