12 Människan känner inte heller sin tid. Som fiskarna fångas i olycksnätet eller fåglarna fastnar i snaran, så snärjs också människors barn i olyckans tid när den plötsligt drabbar dem.
13 Också detta såg jag under solen, en visdom som syntes mig stor:
14 Det fanns en liten stad med få invånare. Mot den kom en stor kung som belägrade den och byggde stora befästningsverk mot den.
15 Därinne fanns en fattig men vis man som räddade staden genom sin vishet. Men ingen kom ihåg den fattige mannen.
16 Då sade jag: Vishet är bättre än styrka. Men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen lyssnar till det han säger.
17 De visas ord som hörs i stillhet är bättre än rop från en härskarebland dårar.
18 Vishet är bättre än vapen. Men en enda syndarefördärvar mycket gott.