1 Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att ta emot Guds nåd så att den blir till nytta.
2 Han säger ju: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.
3 Vi vill inte på något sätt väcka anstöt, för att vår tjänst inte ska smutskastas.
4 Nej, i allt vill vi visa att vi är Guds tjänare: i stor uthållighet, i lidande, nöd och ångest,
5 i misshandel, fångenskap och upplopp, i arbete, nattvak och svält,
6 i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, i uppriktig kärlek,
7 med sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen i höger och vänster hand,
8 i ära och vanära, i vanrykte och gott rykte. Vi kallas villolärare men är sanningssägare,
9 vi är okända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte dödade,
10 vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi har inget men äger allt.
11 Vi talar öppet till er, korintier. Våra hjärtan är vidöppna.
12 Ni har det inte trångt hos oss, men i era hjärtan är det trångt.
13 Gör som vi – nu talar jag som till barn – och öppna också ni era hjärtan.
14 Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?
15 Vilken samstämmighet har Kristus med Beliar? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror?
16 Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.
17 Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem, och rör inte vid något orent. Då ska jag ta emot er,
18 och jag ska vara er Far och ni ska vara mina söner och döttrar, säger Herren den Allsmäktige.