8 i ära och vanära, i vanrykte och gott rykte. Vi kallas villolärare men är sanningssägare,
9 vi är okända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte dödade,
10 vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi har inget men äger allt.
11 Vi talar öppet till er, korintier. Våra hjärtan är vidöppna.
12 Ni har det inte trångt hos oss, men i era hjärtan är det trångt.
13 Gör som vi – nu talar jag som till barn – och öppna också ni era hjärtan.
14 Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?