18 Sedan kom också hans bröder och föll ner för honom och sade: "Vi är dina slavar."
19 Men Josef sade till dem: "Var inte rädda. Håller ni mig för Gud?
20 Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv.
21 Var inte rädda. Jag skall sörja för er och era små barn." Och han tröstade dem och talade vänligt till dem.
22 Josef bodde kvar i Egypten med sin fars husfolk, och han blev etthundratio år.
23 Josef fick se Efraims barn till tredje led. Också åt Makir, Manasses son, föddes barn som Josef fick ta i knäet.
24 Och Josef sade till sina bröder: "Jag dör, men Gud skall se till er och föra er upp från det här landet till det land som han med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob."