1 Herrens ord kom till mig i det nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden. Han sade:
2 "Du människobarn, skriv upp namnet på denna dag, just denna dag, ty kungen i Babel har just i dag ryckt fram mot Jerusalem.
3 Tala till det upproriska folket i en liknelse. Säg till dem: Så säger Herren, Herren: Sätt på grytan, ja, sätt på denoch häll vatten i den.
4 Lägg köttstyckena i den,alla slags utvalda bitar, lår och bog,och fyll den med utsökta ben.
5 Du skall ta det bästa av hjorden.Lägg så ved under grytan för att koka benen.Låt den koka starkt,så att även benen blir kokta.
6 Därför säger Herren, Herren:Ve över blodstaden,den rostiga grytan,som inte kunnat befrias från rost!Tag bort ur den köttstycke efter köttstyckeutan att kasta lott om ordningen.
7 Ty hennes blod är ännu kvar därinne.På den kala klippan lät hon det rinna ner.Hon göt inte ut det på markenså att mullen har kunnat dölja det.
8 För att vreden skulle ha sin gångoch hämnd utkrävas,lät jag det blod hon utgötkomma på kala klippan,där det inte kunde döljas.
9 Så säger Herren, Herren:Ve över blodstaden!Jag skall lägga mer bränsle under den.
10 Ja, lägg på mer ved,tänd upp eld,låt köttet kokas väl,låt spadet koka inoch benen bli förbrända.
11 Sätt sedan grytan tom på den glödande kolentill dess den blir så upphettadatt kopparn glödgasoch orenheten smälts bort ur denoch ärgen försvinner.
12 Den har vållat mig mycket arbetemen ändå har den myckna rosten inte gått bort.In i elden med rosten!
13 Din orenhet är skamlig, och därför att du inte blev ren, hur jag än försökte rena dig, skall du nu inte mer bli fri från din orenhet, förrän jag har släckt min vrede på dig.
14 Jag, Herren, har talat. Det kommer! Jag skall göra det! Jag skall inte släppa efter, inte visa mildhet och inte ångra mig. Efter ditt sätt att leva och efter dina gärningar skall man döma dig, säger Herren, Herren."
15 Herrens ord kom till mig. Han sade:
16 "Du människobarn, se, genom plötslig död skall jag ta ifrån dig dina ögons lust, men du skall inte klaga eller gråta eller fälla tårar.
17 I tysthet får du sörja, men du skall inte hålla sorgefest som efter en död. Sätt på dig din huvudbindel och tag skor på dina fötter. Skyl inte ditt skägg och ät inte sorgebröd."
18 Nästa morgon talade jag till folket, men på aftonen dog min hustru. Följande morgon gjorde jag som jag hade blivit befalld.
19 Då sade folket till mig: "Vill du inte säga oss vad det du gör betyder?"
20 Jag svarade dem: " Herrens ord kom till mig. Han sade:
21 Säg till Israels hus: Så säger Herren, Herren: Se, jag skall vanhelga min helgedom, er stolta härlighet, era ögons lust och er själs längtan. Och era söner och döttrar, som ni har tvingats överge, skall falla för svärd.
22 Då skall ni göra som jag har gjort. Ni kommer inte att skyla skägget och inte äta sorgebröd.
23 Ni skall behålla huvudbindlarna på era huvuden och skorna på era fötter. Ni skall inte hålla dödsklagan eller gråta utan tyna bort genom era missgärningar och sucka med varandra.
24 Hesekiel skall vara ett tecken för er. Som han har gjort, skall ni komma att göra. När detta händer, skall ni inse att jag är Herren, Herren.
25 Men du människobarn skall veta, att på den dag då jag tar ifrån dem deras värn, deras härliga fröjd, deras ögons lust och deras själs begär, deras söner och döttrar,
26 den dagen skall en räddad flykting komma till dig och förkunna detta.
27 Den dagen skall din mun öppnas, och du skall tala till flyktingen och inte mer vara stum. Du skall vara ett tecken för dem, och de skall inse att jag är Herren."