26 Ut på vida vattnen förde de dig,dina roddare.Då kom östanvinden och krossade dig,där du låg mitt i havet.
27 Ditt gods, dina varor och din handel,dina sjömän och styrmän,de som lagade dina fogaroch de som drev din handel,allt krigsfolk som fanns hos digoch allt manskap hos dig,skall sjunka ner i havets djupden dag du faller.
28 När dina sjömän höjer klagorop,bävar kustländerna.
29 Alla som ror med årorlämnar sina skepp.Sjömän och alla som far på havet stannar i land.
30 De ropar högt över digoch klagar bittert,de strör stoft på sina huvudenoch rullar sig i aska.
31 De rakar sig skalliga för din skulloch klär sig i säcktyg,de gråter över dig i bitter sorg,under bitter klagan.
32 Med jämmer stämmer de upp en klagosång över dig,klagande sjunger de om dig: Vem är lik Tyrus,som bringats till tystnadmitt ute i havet?