29 Alla som ror med årorlämnar sina skepp.Sjömän och alla som far på havet stannar i land.
30 De ropar högt över digoch klagar bittert,de strör stoft på sina huvudenoch rullar sig i aska.
31 De rakar sig skalliga för din skulloch klär sig i säcktyg,de gråter över dig i bitter sorg,under bitter klagan.
32 Med jämmer stämmer de upp en klagosång över dig,klagande sjunger de om dig: Vem är lik Tyrus,som bringats till tystnadmitt ute i havet?
33 När dina handelsvaror sattes i land från havetmättade du många folk.Med ditt myckna gods och dina många bytesvarorgjorde du jordens kungar rika.
34 Men nu, då du har förlist och försvunnit från havetner i vattnets djup,har dina bytesvaror och allt ditt manskapsjunkit med dig.
35 Kustländernas alla invånarehäpnar över dig,deras kungar står rysandemed förfäran i sina ansikten.