1 Därefter förde han mig tillbaka mot helgedomens yttre port, den som vette åt öster. Den var nu stängd.
2 Herren sade till mig: "Denna port skall förbli stängd och inte mer öppnas, och ingen skall gå in genom den, ty Herren, Israels Gud, har gått in genom den. Därför skall den vara stängd.
3 Dock skall fursten, eftersom han är furste, få sitta där och äta sitt bröd inför Herrens ansikte. Han skall då gå in genom portens förhus, och samma väg skall han gå ut igen."
4 Sedan förde han mig genom norra porten till platsen framför huset. Jag fick då se hur Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus. Då föll jag ner på mitt ansikte.
5 Herren sade till mig: "Du människobarn, ge akt på och se med dina ögon och hör med dina öron allt vad jag nu säger till dig om alla stadgar angående Herrens hus och om alla lagar som rör det. Lägg märke till ingången till huset och helgedomens alla utgångar.
6 Säg till Israels hus, det upproriska: Så säger Herren, Herren: Nu får det vara nog med alla vidrigheter ni har bedrivit, ni av Israels hus.
7 Ni har låtit främlingar med oomskuret hjärta och oomskuret kött komma in i min helgedom och vara där, så att mitt hus har blivit vanhelgat, medan ni bar fram min mat, fett och blod. Mitt förbund har därmed brutits, för att inte tala om alla era andra vidrigheter.