4 Det är ditt eget felatt du måste avstå ifrån det arvsom jag har givit dig.Jag skall låta dig tjäna dina fienderi ett land som du inte känner.Ty ni har tänt min vredes eld,och för evigt skall den brinna.
5 Så säger Herren:Förbannad är den man som förtröstar på människoroch söker sin styrka i det som är köttoch vars hjärta vänder sig bort från Herren.
6 Han är som en torr buske på hedenoch får inte se något gott komma.Han måste bo på förbrända platser i öknen,i ett land med salthedar där ingen vistas.
7 Men välsignad är den man som förtröstar på Herren,den som har Herrentill sin förtröstan.
8 Han är som ett träd planterat vid vattenoch som sträcker ut sina rötter till bäcken.Det fruktar inte om hetta kommer,dess löv är alltid gröna.Det blir inte förskräckt om ett torrt år kommer,och det upphör aldrig att bära frukt.
9 Bedrägligare än allt annat är hjärtat,det är obotligt sjukt.Vem kan förstå det?
10 Jag, Herren, utforskar hjärtatoch prövar njurarnaför att ge åt var och en efter hans vägar,efter hans gärningars frukt.