19 Jag sade:"Vilken plats skall jag inte låta dig få bland barnen,och vilket ljuvligt land skall jag inte ge dig,den allra härligaste arvedel bland folken."Och jag sade: "Då skall ni kalla mig faderoch inte mer vända er bort från mig."
20 Men som när en hustru är otrogen mot sin man,så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig,säger Herren.
21 Därför hörs rop på de kala höjderna,gråt och böner från Israels barn,ty de har gått på villovägaroch glömt Herren, sin Gud.
22 Vänd om, ni avfälliga barn!Jag skall bota er från er otrohet.Se, vi kommer till dig,ty du är Herren, vår Gud.
23 Sannerligen, förgäves var vårt hopp till höjderna,vårt larm på bergen. Sannerligen, hos Herren, vår Gud,finns frälsning för Israel.
24 Men allt ifrån vår ungdomhar skammens gud ätit upp frukten av våra fäders arbete,deras får och nötboskap,deras söner och döttrar.
25 Låt oss nu ligga här i vår skam,och låt vanära täcka oss.För vi har syndat mot Herren, vår Gud,vi och våra fäder,från vår ungdom ända till denna dag.Vi har inte lyssnat till Herrens, vår Guds, röst.