2 Lyft blicken mot de kala höjderna och se:Var har du inte låtit skända dig?Vid vägarna satt du och väntade på demsom en arab i öknen.Du orenade landet genom din otukt och din ondska.
3 Därför hölls regnskurarna tillbakaoch inget vårregn föll.Men du hade en äktenskapsbryterskas pannaoch ville inte skämmas.
4 Ändå har du nyss ropat till mig:"Min fader! Min ungdoms vän är du!"
5 "Kan han då vara vred för evigtoch hålla fast vid sin vrede för alltid?"Så talade du och gjorde allt ont du kunde.
6 I kung Josias tid sade Herren till mig: Har du sett vad det avfälliga Israel har gjort? Hon har gått upp på alla höga berg och bort under alla gröna träd och bedrivit otukt.
7 Jag tänkte att hon skulle vända tillbaka till mig sedan hon hade gjort allt detta. Men hon vände inte tillbaka. Hennes otrogna syster Juda såg det.
8 Och jag såg att fastän jag hade skilt mig från det avfälliga Israel och givit henne skilsmässobrev för hennes äktenskapsbrotts skull, så skrämdes ändå inte hennes otrogna syster Juda av det, utan gick på samma sätt bort och bedrev otukt.