1 O, att mitt huvud vore en vattenbrunn och mina ögon en källa av tårar!Då skulle jag gråta dag och nattöver de slagna hos dottern mitt folk.
2 O, att jag hade ett härbärge i öknen,så att jag kunde överge mitt folkoch gå bort ifrån dem!Ty de är alla äktenskapsbrytare,en samling trolösa.
3 De spänner sin tunga som en pilbågeför att skjuta i väg lögn,till sanning brukar de inte sin makt i landet.De går från illdåd till illdåd,mig vill de inte veta av,säger Herren.
4 Var och en måste vara på sin vakt mot sin vän,och ingen kan lita ens på sin broder.Ty varje broder är en listig bedragare,och varje vän går med förtal.
5 Var och en sviker sin vän,ingen talar sanning.De lär sina tungor att tala lögn,de tröttar ut sig med att göra illa.
6 Du bor mitt ibland svek,i sin svekfullhet vill de inte veta av mig,säger Herren.
7 Därför säger Herren Sebaot så:Se, jag smälter ner dem och prövar dem.Ty vad annat kan jag göramed dottern mitt folk?