2 Fräls, Herre, ty de fromma är borta,de trofasta har försvunnit från människors barn.
3 De talar lögn, den ene med den andre,med hala läppar och dubbelt hjärta talar de.
4 Herre, utrota alla hala läppar,den tunga som talar stora ord.
5 De säger:"Genom vår tunga är vi starka,våra läppar hjälper oss,vem är herre över oss?"
6 "Eftersom de svaga utsätts för våldoch de fattiga klagar,vill jag nu gripa in", säger Herren,"jag skall ge frälsning åt den som längtar därefter."
7 Herrens tal är ett rent tal,likt silver som rinner ner på jorden,luttrat i degeln, renat sju gånger.
8 Du, Herre, skall bevara dem,du skall för evigt beskydda dem för detta släkte.