1 En sång av Asaf. Gud, varför har du förkastat oss för alltid?Varför ryker din vrede mot fåren i din hjord?
2 Tänk på din menighetsom du förvärvade för länge sedan,som du återlöste till att vara din arvedel.Tänk på Sions berg, där du har din boning.
3 Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder.Allt i helgedomen har fienden förstört.
4 Dina fiender har skränat på den plats där du möter oss,de har satt upp sina egna tecken som rätta tecken.
5 Det var en syn som när man höjer yxor i en tät skog.
6 Alla snidade verk har de förstörtmed yxa och bila.
7 De har satt eld på din helgedom,ända till grunden har de orenat ditt namns boning.
8 De har sagt i sina hjärtan: "Vi skall kuva dem fullständigt!"Alla Guds heliga platser har de bränt ner i landet.
9 Våra tecken ser vi inte,ingen profet finns kvaroch ingen av oss vet hur länge det varar.
10 Hur länge, Gud, skall fienden smädaoch ständigt förakta ditt namn?
11 Varför håller du tillbaka din hand,din högra hand?Drag fram den ur din barm och förgör dem!
12 Gud, sedan urminnes tid är du min konung,du som utför frälsningsverk på jorden.
13 Det var du som delade havet genom din makt,du krossade drakarnas huvuden på vattnet.
14 Det var du som bröt sönder Leviatans huvudenoch gav honom till mat åt öknens skaror.
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram,det var du som lät starka strömmar torka ut.
16 Din är dagen, din är också natten,det är du som har skapat ljuset och solen.
17 Det är du som har fastställt jordens alla gränser.Sommar och vinter har du skapat.
18 Herre, tänk på hur fienden smädar,hur ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 Lämna ej åt vilddjuren din turturduvas själ,glöm inte för alltid dina betrycktas liv!
20 Tänk på förbundet,ty i landets mörka vrår finns fullt av våldsnästen.
21 Låt inte den förtryckte vika tillbaka med skam,låt den fattige och behövande prisa ditt namn.
22 Stå upp, Gud, och för din talan!Tänk på hur du hela tiden hånas av dåren.
23 Glöm inte bort dina ovänners rop,larmet som ständigt hörs från dina motståndare.