11 Han for på keruben och flög,han svävade fram på vindens vingar.
12 Han gjorde mörker till sitt skydd,till en hydda som omslöt honom:mörka vatten, tjocka moln.
13 Ur glansen framför honom bröt molnen frammed hagel och klot av eld.
14 Herren dundrade i himlen,den Högste lät höra sin röstmed hagel och klot av eld.
15 Han sköt sina pilar och skingrade dem,med blixtar i mängd förvirrade han dem.
16 Vattnens bäddar kom i dagen,jordens grundvalar blev synligaför din näpst, Herre,för din vredes stormvind.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och grep tag i mig,han drog mig upp ur de stora vattnen.