14 Jag handlade som om det gällt min vän, min bror.Lik den som sörjer sin morgick jag sorgklädd och nerböjd.
15 Men de gläder sig över mitt fall,de gaddar ihop sig,onda människor gaddar ihop sig mot mig - jag vet ej varför.De hånar mig utan uppehåll.
16 Bland gudlösa som hånar för en kaka bröd,gnisslar de tänder mot mig.
17 Herre, hur länge skall du se på?Befria min själ från deras ödeläggelse,mitt dyrbara liv undan lejonen.
18 Då skall jag tacka dig i den stora församlingen,bland mycket folk skall jag prisa dig.
19 Låt inte dem få glädja sig över migsom utan orsak är mina fiender.Låt inte dem få blinka med ögonensom utan anledning hatar mig.
20 Ty det är inte frid de talar,svekets ord tänker de utmot de stilla i landet.