5 Detta vill jag tänka pånär jag utgjuter min själ:Jag gick i folkhopen,vandrade med den till Guds husunder jubelrop och tacksägelse,en högtidsfirande skara.
6 Varför är du så bedrövad, min själ,och så orolig i mig?Sätt ditt hopp till Gud.Jag skall åter få tacka honomför frälsning genom honom.
7 Min Gud, min själ är bedrövad i mig.Därför tänker jag på digi Jordans land och på Hermons höjder,på Misars berg.
8 Djup ropar till djupvid dånet av dina vattenfall.Alla dina svallande böljorgår fram över mig.
9 Om dagen sänder Herren sin nådoch om natten är hans sång hos mig,en lovsång till mitt livs Gud.
10 Jag vill säga till Gud, min klippa:"Varför har du glömt mig,varför måste jag gå sörjande,ansatt av fiender?"
11 Det är som krossade man benen i min kropp,när mina ovänner hånar migoch ständigt säger till mig:"Var är nu din Gud?"