2 Innan bergen blev tilloch du skapade jorden och världen,ja, från evighet till evighet är du, Gud.
3 Du låter människorna vända åter till stoft,du säger: "Vänd åter, ni människors barn!"
4 Ty tusen år är i dina ögonsom den dag som förgick i går,de är som en nattväkt.
5 Du sköljer dem bort, de är som en sömn.Om morgonen liknar de gräset som frodas.
6 Om morgonen gror det och blomstrar,om aftonen vissnar det och blir torrt.
7 Vi går under genom din vrede,genom din förbittring förskräcks vi.
8 Du ställer våra missgärningar inför dig,våra hemliga synder i ditt ansiktes ljus.