1 Åh, ni oförståndiga galater, vem har förhäxat er? Jesus Kristus blev ju framställd för era ögon som korsfäst.
2 Det här är det enda jag vill veta: var det genom laggärningar ni tog emot Anden eller genom att lyssna i tro?
3 Är ni så oförståndiga? Ni började i Anden, har ni nu fulländats genom mänsklig ansträngning?
4 Har ni upplevt allt detta förgäves, om det nu var förgäves?
5 Skänker Gud er Anden och gör han underverk ibland er på grund av laggärningar eller för att ni lyssnar i tro?
6 Som med Abraham: Han trodde Gud och det räknades honom till rättfärdighet.
7 Därför ska ni veta att de som tror är Abrahams söner.
8 Skriften förutsåg att Gud skulle förklara folkslagen rättfärdiga av tro och förkunnade i förväg evangeliet för Abraham: I dig ska alla folkslag bli välsignade.
9 Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.
10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse, för det står skrivet: Under förbannelse är var och en som inte håller sig till allt som står skrivet i lagens bok och fullgör det.
11 Det är uppenbart att ingen står rättfärdig inför Gud genom lagen, eftersom den rättfärdige ska leva av tro,
12 och lagen bygger inte på tron, tvärtom, den som håller buden ska leva genom dem.
13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Under förbannelse är var och en som är upphängd på trä.
14 Detta skedde för att folkslagen i Kristus Jesus skulle få del av Abrahams välsignelse, så att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.
15 Bröder, jag ger ett exempel utifrån mänsklig praxis: en människas testamente som har vunnit laga kraft kan varken upphävas eller tillföras något.
16 Det var åt Abraham och hans ättling som löftena talades till. Det heter inte: 'Och åt dina ättlingar,' som till många, utan som till en enda: Och åt din ättling, som är Kristus.
17 Jag menar: ett förbund som Gud redan har giltigförklarat kan inte upphävas av lagen som gavs fyrahundratrettio år senare, så att löftet skulle sättas ur kraft.
18 För om arvet grundas på lagen grundas det inte längre på löftet. Men Gud har skänkt det åt Abraham genom ett löfte.
19 Varför gavs då lagen? Den lades till på grund av överträdelserna och skulle gälla tills ättlingen trädde fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar av en medlare.
20 Men en medlare behövs inte där endast en verkar, och Gud är en.
21 Strider då lagen mot Guds löften? Absolut inte. För om en lag hade getts som kunde ge liv hade rättfärdigheten verkligen varit grundad på lagen.
22 Men nu har Skriften fångat allt under synden, så att löftet kan ges åt dem som tror, genom tro på Jesus Kristus.
23 Innan tron kom var vi bevakade av lagen, fångade till dess tron skulle uppenbaras.
24 Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus för att vi skulle förklaras rättfärdiga av tro.
25 Men efter att tron har kommit står vi inte längre under någon övervakare.
26 För alla är ni Guds söner genom tron, i Kristus Jesus.
27 Alla ni som har blivit döpta in i Kristus har blivit iklädda Kristus.
28 Det finns varken jude eller hedning, slav eller fri, man och kvinna. För alla är ni ett i Kristus Jesus.
29 Men om ni tillhör Kristus är ni Abrahams ättlingar, arvingar enligt löftet.