1 Kung Hiram i Tyros sände en beskickning till David med cederträ och med murare och snickare, som skulle bygga ett hus åt honom.
2 Då förstod David att Herren hade stadfäst hans kungavärdighet, ty riket hade nått högt anseende för hans folk Israels skull.
3 David tog sig nya hustrur i Jerusalem och fick fler söner och döttrar.
4 Detta är namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Shammua, Shovav, Natan, Salomo,
5 Jivchar, Elishua, Elpelet,
6 Nogah, Nefeg, Jafia,
7 Elishama, Beeljada och Elifelet.
8 När filisteerna hörde att David var smord till kung över hela Israel gav de sig ut efter honom. David fick veta det och gick emot dem,
9 medan filisteerna ryckte fram och plundrade i Refaimdalen.
10 David frågade Gud: »Skall jag dra ut mot filisteerna? Ger du dem då i mitt våld?« Herren svarade: »Dra ut mot dem, så skall jag ge dem i ditt våld.«
11 Så drog David upp till Baal-Perasim och slog där filisteerna. »Gud har låtit mig vräka undan mina fiender som en flodvåg«, sade David. Man kallade därför platsen för Baal-Perasim.
12 Filisteerna lämnade kvar sina gudar, och på Davids befallning brändes de upp.
13 Ännu en gång plundrade filisteerna i dalen.
14 Då frågade David åter Gud, och han svarade honom: »Du skall inte följa efter dem utan gå runt och falla över dem från det håll där bakaträden står.
15 När du hör steg i bakaträdens kronor, gå då genast till anfall, ty då har Gud dragit ut framför dig för att slå filisteernas här.«
16 David gjorde som Gud hade befallt, och han slog filisteernas här och förföljde dem från Givon ända till Geser.
17 Och ryktet om David spreds i alla länder, och Herren lät alla folk fyllas av fruktan för honom.