1 En tid därefter dog kung Nachash av Ammon och efterträddes av sin son.
2 Då sade David: »Jag vill visa Hanun samma vänskap som hans far Nachash visade mig.« Han skickade därför sändebud till Hanun för att beklaga faderns bortgång. Men då Davids män kom till Hanun i Ammon för att beklaga sorgen
3 sade de ammonitiska furstarna till Hanun: »Du tror väl inte att det är för att hedra din far som David har skickat sändebud att beklaga sorgen? Nej, säkert är det för att spionera och spana och utforska landet.«
4 Då grep Hanun Davids sändebud och lät raka av dem skägget och klippa av halva deras dräkt, upp till sätet; sedan fick de gå.
5 När David fick bud om vad som hänt männen skickade han folk att möta dem, eftersom de hade blivit så grovt skymfade, och lät hälsa: »Stanna i Jeriko och kom inte tillbaka förrän skägget har växt ut på er igen!«
6 Ammoniterna förstod att de hade ådragit sig Davids hat. Hanun och ammoniterna sände därför 1 000 talenter silver för att leja vagnar och ryttare från de arameiska rikena Naharajim och Maaka och från Sova.
7 De lejde 32 000 vagnar och dessutom kungen av Maaka och hans här, som kom och slog läger framför Medeva. Ammoniterna samlades från sina städer och kom för att strida.
8 När David fick reda på detta sände han ut Joav med hela sin här, alla kämparna.
9 Ammoniterna ordnade sig till strid utanför stadsporten, medan de kungar som kommit dit stod för sig ute på öppna fältet.
10 Då Joav märkte att han hade fiender både framför sig och i ryggen valde han ut de bästa krigarna i Israel och ställde upp dem mot arameerna.
11 Resten av hären anförtrodde han åt sin bror Avishaj, och de ställde upp sig mot ammoniterna.
12 Och Joav sade: »Om arameerna får övertaget skall du undsätta mig, och om ammoniterna får övertaget så undsätter jag dig.
13 Fatta mod! Låt oss kämpa tappert för vårt folk och för vår Guds städer. I Herrens hand ligger utgången.«
14 Joav och hans styrka angrep nu arameerna och jagade dem på flykten.
15 När ammoniterna såg att arameerna flydde, flydde också de för hans bror Avishaj och drog sig in i staden. Joav återvände då till Jerusalem.
16 Då arameerna fann sig besegrade av Israel sände de bud och bådade upp de arameer som bodde på andra sidan Eufrat. De stod under ledning av Shofak, Hadadesers överbefälhavare.
17 När David fick bud om detta samlade han israeliterna. Han gick över Jordan, och när han nådde fram ställde han upp i slagordning. Arameerna ställde upp sig till kamp och öppnade strid med David.
18 Men de drevs på flykten, och David kunde tillintetgöra besättningarna på 7 000 stridsvagnar samt 40 000 fotsoldater. Överbefälhavaren Shofak dödade han också.
19 När Hadadesers män insåg att de var besegrade slöt de fred med David och gav sig under honom. Arameerna ville sedan aldrig mer undsätta ammoniterna.