1 En ständig möda har skapats åt alla människor,ett tungt ok har lagts på Adams söneralltifrån den dag de lämnar moderlivettill den dag de återvänder till allas moder:
2 bekymrade tankar, hjärtats ångest,oro för det som väntar, dödsdagen.
3 Från den som sitter i prakt på tronentill den som sjunkit ner i stoft och aska,
4 från den som bär purpur och kronatill den som går klädd i grovt linnetyg:
5 vrede och avund, förvirring och oro,dödsskräck, förbittring och strid.Och när det är tid för nattvilanförvränger drömmen den sovandes föreställningar.
6 En liten stund, knappt märkbar, får han ro,men sedan plågas han i sömnen som på dagen,lika fylld av ångest för det han ser inom sigsom den som flytt ur en strid.
7 I det avgörande ögonblicket vaknar hanoch häpnar över att inget finns att frukta.