28 Må han sitta ensam och tystnär Herren lägger oket på.
29 Må han trycka ansiktet mot marken— kanske finns det ännu hopp.
30 Må han vända sin kind mot den som slåroch bli överöst med hån.
31 Ty Herren förkastarinte för alltid:
32 har han plågat, förbarmar han sig återi sin stora godhet.
33 Att plåga och pina människorär inte vad han vill.
34 Att man förtramparfångarna i landet,