8 Nu är de svartare än sot,man känner inte igen dem på gatan,huden stramar på dem,torr som trä.
9 Lyckligare de som stupade för svärdän de som stupar av svält,som tynar bort, sargade av hunger,berövade åkerns gröda.
10 Ömma mödrar kokadesina egna barnför att få matnär mitt folk gick under.
11 Herren tömde sin vrede,utgöt sin glödande harm.Han tände en eld i Sionsom förtärde staden i grund.
12 Ingen bland jordens kungar,ingen i hela världen,hade trott att fienden kunde kommainom Jerusalems portar.
13 Profeternas synder och prästernas brotthar vållat detta,de lät oskyldigas blodflyta i staden.
14 De irrar blinda på gatornaoch blir fläckade av blod,de vidrör med klädernadet som är orent.