10 Men i Davids ätt och i Jerusalems invånare skall jag ingjuta en anda av godhet och vilja till bön, och de skall se upp till mig. Den som de har genomborrat skall de sörja som man sörjer sin ende son, de skall gråta bittert över honom som man gråter över sin förstfödde.
11 Den dagen skall sorgehögtiden i Jerusalem vara lika stor som den som hölls på Megiddoslätten över Hadad-Rimmon.
12 Och landet skall hålla dödsklagan släkt för släkt: Davids släkt för sig och dess kvinnor för sig, Natans släkt för sig och dess kvinnor för sig,
13 Levis släkt för sig och dess kvinnor för sig, Shimis släkt för sig och dess kvinnor för sig,
14 alla de andra släkterna var för sig och deras kvinnor för sig.