1 När jag på nytt lyfte blicken fick jag se fyra vagnar komma fram mellan två berg, och bergen var av koppar.
2 Den första vagnen drogs av röda hästar, den andra av svarta,
3 den tredje av vita och den fjärde av fläckiga hästar, idel starka hästar.
4 Jag frågade ängeln som talade med mig: »Vad betyder de, herre?«
5 Ängeln svarade: »De är himlens fyra vindar som drar ut efter att ha stått inför hela världens herre.
6 Vagnen med de röda hästarna drar ut mot landet i öster, de svarta hästarna mot landet i norr, de vita mot landet i väster och de fläckiga mot landet i söder.«
7 Och de starka hästarna kom fram, ivriga att färdas över jorden. Han sade: »Far bort över jorden!« Och när de hade dragit ut över jorden
8 ropade han på mig: »Se hur de som drar ut mot landet i norr tömmer min vrede över det.«
9 Herrens ord kom till mig:
10 Ta emot gåvorna från de deporterade, från Heldaj, Tobia och Jedaja. Du skall söka upp det hus som tillhör Josia, Sefanjas son; dit har de kommit från Babylonien.
11 Där skall du hämta silver och guld och låta göra en krona och sätta den på översteprästen Josua, Josadaks son.
12 Säg till honom: Så säger Herren: Här är han vars namn är Telningen. Där han står skall det spira, och han skall bygga Herrens tempel.
13 Ja, han skall bygga Herrens tempel, få kungavärdighet och sitta som härskare på sin tron. En präst skall dela tronen med honom, och mellan dem skall full enighet råda.
14 Kronan skall vara kvar i Herrens tempel till minne av Heldaj, Tobia, Jedaja och Josia, Sefanjas son.
15 Människor skall komma från fjärran för att vara med och bygga Herrens hus. Då skall ni inse att det är Herren Sebaot som har sänt mig till er. Detta skall ske om ni verkligen lyssnar på Herrens, er Guds, röst.